En minoiskt palats på Västkreta?
Svensk-grekiska utgrävningar i Chaniá
Den venetianska hamnen i Chaniá. Utgrävningarna ligger på en kulle uppe t.v. om den vita moskén.
För drygt ett sekel sedan startade Sir Arthur Evans sina berömda utgrävningar av palatset i Knossos. Sedan dess har den minoiska kulturen alltmer tydligt framträtt i all sin komplexitet och skönhet genom fynd i byar, städer, helgedomar och palats. Framförallt de senare har väckt uppmärksamhet, eftersom de givit de mest glansfulla fynden. Av större intresse är lämningarna i byar och städer då de berättar mer om vardagens minoer.
Länge trodde man att de större palatsen och de viktigaste minoiska fyndplatserna endast fanns på östra delen av ön. På senare tid har även Västkreta hamnat i fokus för arkeologernas intresse och kanske till och med fått ett eget palats. Svensk-grekiska utgrävningar har pågått i staden Chaniá under åren 1969-1987 och fynden gör denna utgrävning till en av de viktigaste på Kreta under förra seklet. Arkeologerna har funnit att människor levt i Chaniá minst sedan 2000-talet f Kr, och kanske ännu längre tillbaka. Staden hette i forntiden Kydonia och är omnämnd bl a i Odysséen och av en grekisk historieskrivare för ca 2000 år sedan.
Utgrävningarna har förändrat uppfattningen om Kretas förhistoria i flera avseenden. Vi kan nu se att västra Kreta spelade en avgörande roll i den s k senminoiska tiden. Enligt en äldre uppfattning var senare delen av denna fas,12/1300-talen f Kr, en nedgångsperiod då den minoiska kulturen ebbat ut och ön var allmänt isolerad. Man vet nu också att de mykenska grekerna från fastlandet blivit bofasta på ön och förmodligen också hade den politiska makten.
Under andra världskriget ockuperades ön av nazisterna och Chania bombades svårt 1941. En venetiansk katedral från 1200-talet och en grekisk sockerdricksfabrik utplånades, där de låg på en kulle i Gamla Sta´n i stadsdelen Kastelli. En öppen plats bildades där dessa byggnader stått. Grekiska arkeologer insåg tidigt platsens betydelse, men inte förrän ungefär 30 år efter kriget började grävningarna på allvar.
Arbetet har försvårats avsevärt genom att ruinerna ligger mitt bland venetiansk, turkisk och modern bebyggelse. För att gräva sig ned till minoiska lager ett par meter under gatunivån, så måste arkeologerna först gräva sig igenom turkiska och venetianska lämningar. Djupt anlagda husgrunder och brunnar från venetiansk tid t ex har skurit ned i lager från minoisk tid.
Utgrävningarna som man ser dem från gatan. Det runda hålet är en venetiansk brunn som skurit sig ned genom minoiska lager.
I Kydonia (Chaniá) har människor bott under 5000 år ..
Arkeologerna har kunnat fastslå att här bott människor från ca 3000 f Kr, men man har valt att stanna vid och helt frilägga bebyggelse från den viktigaste perioden i Kydonias historia: senminoisk IB, ca 1450 f Kr, då Kydonia i likhet med många andra platser på Kreta brändes ned och förstördes.
I centrum för den utgrävda bebyggelsen ligger ruinerna av en elegant villa, omgiven av trånga gator vilka utmynnade i två torg. Längs gatorna finns ännu resterna av ytterligare tre hus, vilka inte kunde grävas ut i sin helhet eftersom de befinner sig under omgivande bostadshus och moderna gator. Villan innehöll 14 rum i två våningar och bredde ut sig över 225 m. Kanske bodde där en funktionär, anställd av palatsbyråkratin i Knossos, och med uppgift att övervaka leveransen av råvaror dit.
Livet i och kring de minoiska palatsen var strängt hierarkiskt. Flera av palatsen var omgivna av stora städer, som t ex Knossos, där själva staden kan ha haft omkring 17 000 invånare. Utspridda över ön fanns villor för tjänstemän, utsända av palatsen att hålla uppsikt över bönder, handelsmän och hantverkare i byar och städer, vilka förväntades leverera varor till de styrande. Vidare byggdes ett avancerat nätverk av vägar med vakttorn, vilket tyder på en centraliserad administration. Knossos vidsträckta inflytande kan spåras t ex genom de många sigillavtryck av knossisk design som påträffats i flera minoiska samhällen, såsom i Kydonia. Kungen - eller någon annan hög funktionär - förseglade ett dokument med ett sigillavtryck från sin guldring för att ge dokumentet giltighet innan det nådde sin adressat.
Vacker vinamfora, ca 1450 f Kr
Något palats har arkeologerna ännu inte funnit i Chaniá - kanske ligger det under moderna hus och gator i närheten. Men de många fynden av lertavlor med inskrifter talar för att här legat ett palats eller åtminstone en viktig administrativ byggnad. Det var endast på sådana platser egendomarna var så stora att det krävdes skrivkunnig personal att föra inventarier över allt. Fynden i Chaniá visar att mykenarna fanns på ön från 1300-talet f Kr och att den minoisk-mykenska kulturen här blomstrade ända fram i 1100-talet f Kr. I äldre tid använde skrivarna det minoiska skriftspråket Linear A. Efter mykenarnas ankomst till Kreta övergick man till bokföring i Linear B, som är en form av grekiska.
Lyckad integration i minoisk tid.
Kanske styrdes hela Västkreta av mykenare i Kydonia. Deras arkitekter byggde hus med mykenska drag. Ett av husen hade en stor, rund härd i likhet med de mykenska palatsen i Tiryns, Mykene och Pylos på fastlandet. Kydonerna importerade figuriner i terrakotta och vaser från fastlandet, men tillverkade även lokal keramik i gräddvitt gods och med utsökt dekor i orange eller ljusbrun färg. Det mest sannolika är att det i Kydonia under ett par sekler efter 1450 f Kr bodde en blandad befolkning av minoer, mykenare och andra invandrare. De verkar ha levt sida vid sida och utbytt idéer om keramikproduktion, arkitektur, religion mm. Kydonia var även en viktig hamnstad och nere vid kajen låg handelsfartyg med olika destinationer i medelhavsområdet. De lastades bl a med stora krus fyllda av doftande aromatiska oljor, vilka skickades till fastlandet. Där hittades långt senare de trasiga krukorna av arkeologer. Dessa kunde spåra krukorna till Västkreta genom analyser av leran. Namnet på leverantören av de goda oljorna och varifrån de kom var skrivet i Linear B på oljekrusen.
För drygt tio år sedan bytte ut de gamla, turkiska (!) avloppsledningarna under gatorna kring utgrävningsområdet i Chaniá. Arkeologerna blev då tvungna att utföra en ny undersökning, eftersom nya fynd vällde fram ur jorden. Man fann då ett slutgiltigt bevis för Kydonias betydelse: fyra lertavlor med Linear B-inskrifter, alltså mykensk grekiska. De är de första Linear B-tavlorna man överhuvud taget funnit utanför palatset i Knossos (funna där av Evans för snart 100 år sedan) och hittills de enda med s k säker stratifikation - dvs man vet exakt hur de skall dateras. De svensk-grekiska grävningarna i Chaniá har visat att Linear B-tavlorna därifrån skall dateras till 1200-talet f Kr. Det betyder att mykenare under denna tid bodde i Kydonia och sannolikt fanns de även i Knossos och på flera andra platser.
Marie-Louise Winbladh