Cypernsamlingarna i Medelhavsmuseet

Läs mer här - http://www.popularhistoria.se/artiklar/svenska-pionjarer-fann-cyperns-dolda-skatter/

Fyrspann från Mersinaki, 400-tal f Kr, i museets dåvarande magasin. Det lär dröja innan någon får se dem igen.

Cypernsamlingarna i Medelhavsmuseet är unika, väldiga till omfånget och de största i världen näst efter dem på Cypern. Det finns motsvarande samlingar i Metropolitan Museum i New York samt i British Museum, men utan nödvändig information såsom t ex vetenskaplig dokumentation av fyndsammanhangen. Det stora materialet utgör därför en outtömlig källa för forskare från hela världen, som ständigt besöker museet och bearbetar föremålen ur nya aspekter.
Samlingarna består huvudsakligen av fynd gjorda av den Svenska Cypernexpeditionen (SCE) från åren 1927-1931. Ungefär 65 % av det utgrävda materialet tilldelades Sverige av de cypriska myndigheterna. Den totala mängden av fynd från SCE-grävningarna uppgår till 18.000 föremål. Av dessa erhöll Sverige ca 10.000. Större delen av fynden finns nu i Stockholm, förutom några gravgrupper och skulpturer som expeditionen tilläts donera eller sälja till svenska institutioner eller personer, vilka bidragit till finansieringen av grävningarna.

Offerkärl från Lapithos, ca 1800 f Kr

Samlingarna innefattar bl a runt 6000 cypriska vaser från kalkolithisk till romersk tid, och ger en allmän uppfattning om det forntida Cyperns konst och kultur. Mängder av glänsande, rödpolerad keramik i s k Red Polished ware från en stor nekropol vid Lapithos, vittnar om keramikernas skicklighet och fantasi redan under 2000-talet f Kr.

Magnifikt vinkrus från Enkomi, 1200-tal f Kr

Imponerande är också de mykenska s k kratererna från ca 1200 f Kr, vars härkomst blivit så omdebatterad. Dessa magnifika vinkärl kommer från de rika gravarna i staden Enkomi. Kratererna är föremål för en ständigt pågående forskning, vare sig det handlar om orten för tillverkningen av dem eller deras märkliga dekor. 

Rödglänsande vapen i arsenikhaltig koppa från Lapithos, ca 1900 f Kr

Materialet omfattar även föremål av brons och glas, smycken och ett stort antal skulpturer av sten och terrakotta. Särskilt intressanta är de fynd som uppvisar förbindelser med det syriska området, och senare även Egypten och Jonien (västra Mindre Asien). Viktig är även den hellenistiska skulpturen, som är påverkad av skulpturen i konstnärliga centra såsom Alexandria i Egypten och Pergamon i Mindre Asien. Mängder av kärl i blåst glas belyser utvecklingen av den romerska glasindustrin på ön.

Innan de berömda grävningarna ägde rum, fick dåvarande kronprinsen Gustav Adolf år 1925 mottaga en gåva från den svenske konsuln på Cypern, Lukas Z. Pierides. Gåvan utgjordes av ett 100-tal cypriska vaser från olika perioder. Större delen av denna samling donerades till Statens Historiska Museum år 1926 och överfördes senare till Medelhavsmuseet, där de har inv.nr MM SHM 17946:1-97. Ett 30-tal av vaserna i samlingen kom samma år till Nationalmuseum och är nu  deponerade på Medelhavsmuseet sedan år 1982. Sommaren 1982 överfördes större delen av dessa samlingar till Fredsgatan, där Medelhavsmuseet nu är beläget. Magasinslokalerna i det nya museet var emellertid otillräckliga, och en stor del av Cypernsamlingarna förvaras på annan ort. Den nuvarande utställningen kan endast visa en liten del av Cypernsamlingarna. Resten förvaras i magasin.
Under 1982-2004 hade museet en permanent cypernutställning, där en rad montrar visade den historiska utvecklingen på ön i forntiden. Huvudtemat i utställningen var religion, som spelade en så viktig roll i cypriskt liv under alla perioder. Många utgrävda helgedomar och fynd ända från tidigcyprisk tid vittnar om detta.

Vid de cypriska helgedomarna har påträffats mängder av votivgåvor; vanligast är figurer av människor och djur i terrakotta. Under sencyprisk tid fanns å ena sidan städernas monumentala tempel (Enkomi, Kition, Palaipafos) och å den andra de mer blygsamma kultorterna på landsbygden. Denna skillnad blev än mer tydlig under järnåldern, exemplifierat av fynd från t ex Ajia Irini och Kition, utgrävda av SCE.  

Små gubbar från Ajia Irini, 600-tal f Kr

Helgedomen vid Ajia Irini är typisk för den "lantliga" kulten, baserad på dyrkan av en fruktbarhetsgud vilket var vanligt på flera cypriska orter. Guden i Ajia Irini förknippades även med boskap och krigföring. Fynden dateras till cypro-geometrisk och mestadels cypro-arkaisk tid.  Sverige erhöll ca 1000 av de 2000 terrakotta-figurer som de svenska arkeologerna grävde fram  på Ajia Irinis temenos (heligt område). Större delen av de svenska "gubbarna" är nu utställda i museet såsom de en gång påträffades; grupperade runt den heliga kultstenen med dess inneboende magiska krafter.

Mästerligt utformad statyett från Kition, 400-tal f Kr

Den cypriska utställningen innehållöll även skulptur i kalksten från den viktiga staden Kition, där fenikerna byggde en helgedom till guden Herakles-Melqart på 800-talet f Kr.  Det fromma folket i Kition ställde upp votivgåvor i kalksten till sin gud. Skulpturen är helt annorlunda, jämförd med de små terrakottorna, gjorda i "snögubbsteknik",  från Ajia Irini. Kulten i Kition var sannolikt av en mer officiell karaktär och skulpturen mer sofistikerad, influerad av både egyptisk, grekisk och jonisk konst.
En annan grundtanke i Cypernutställningen var att visa betydande föremål som tidigare inte varit utställda; t ex kalkstensskulptur från Kition och stora terrakotta-skulpturer från Mersinaki.
En cyprisk familjegrav från tidigcyprisk tid (ca 1900 f Kr) fanns rekonstruerad. Den var utrustad med rödpolerad (Red Polished) keramik och bronsföremål.
Stora svärd i röd, arsenikhaltig koppar och mindre dolkar av gyllengul brons i en stor monter påminde om de rika cypriska koppargruvorna som exploaterats från forntiden och fram till våra dagar. Vapnen kommer från en nekropol vid Lapithos på norra Cypern och tillverkades ca 2000-1800 f Kr. I samma monter finns en unik brynja, ett s k fjällpansar, från 500-talet f Kr. 6800 "fjäll" var sydda eller trädda på ett underlag av tyg eller läder. Brynjan påträffades i Idalion nära en helgedom uppförd åt gudinnan Anath-Athena.

Cypernutställningens svartröda färgsättning gav en föreställning om den eleganta bikroma tekniken, som användes att dekorera både keramik och terrakottaskulptur. Den blå fonden i stora Ajia Irini-montern påminner om den blå himmel som en gång välvde sig över den öppna kultplatsen i Ajia Irini.
Ett korrekt och konstant klimat, dvs temperatur och luftfuktighet, är av stor vikt i de utrymmen där terrakotta och keramik förvaras. Den relativa luftfuktigheten (RF) bör aldrig överstiga 60% eller understiga 40 % och variationerna däremellan måste reduceras till ett minimum och helst aldrig bli mer än 5 %. Detta är viktigt då all keramik från Medelhavsområdet innehåller stora mängder skadliga salter.
Detta har med framgång kunnat uppnås i den stora Ajia Irini-montern, som utgjort både ett experiment och ett pionjärarbete. Montern har konstruerats av arkitekten Jan Polasek, som även formgivit den cypriska utställningen i samarbete med undertecknad. I det cypriska magasinet, alldeles under utställningen, finns en anläggning som vid behov automatiskt avger ånga. Luftfuktigheten i det cypriska magasinet har mestadels befunnit sig runt 55 %. Denna anläggning står i förbindelse med Ajia Irini-montern genom stora rör och reglerar alltså RF även i montern.

Var är mina kompisar?

 

Stor Rödpolerad kanna med ormar i relief. Från Lapithos, ca 1900 f Kr.

 


Trevliga små hästar med alla färger kvar. 600-tal f Kr