PIO betyder Cyperns Press- och Informationsbyrå och lyder under Inrikesministeriet. De bjöd mig på resa och en veckas vistelse i Nikosia (Lefkosia) för att ytterligare informera mig om det kulturella/politiska läget på ön. Med på resan var även en ”äkta” journalist, Hans Holm, politisk redaktör på Norrköpings tidningar.
Vi hade ett färdigt och mycket späckat program att följa. Det blev oxå mycket museiprat och info eftersom alla var intresserade av MM. Förbluffande många var informerade om och upprörda över museiflytten. I synnerhet folk på Makarios-stiftelsen. Har spritt MM:s foldrar och begränsat antal särtryck på en stor del av södra Cypern.
(Till att börja med var vårt flyg 10 timmar försenat på måndagen pga ett maskinfel. Varning för Premiair!)
Tisdag 29/10
Hämtades på morgonen av PIO:s pressråd, Loukas Louka. (Han är motsvarigheten till Giorgos Spanós på Cyperns ambassad i Stockholm. Ni som känner den stressade Spanos som brukar virvla in på MM och sedan virvla ut igen i en kaskad av ord vet att han alltid har mkt bråttom. Men det är ingenting mot Loukas som nog var det mest stressade jag träffat. Alla cyprioter jobbar som bävrar - de är ju så få och skall hinna allt.)
Tisdag morgon mötte vi Alekkos Shambos (Director General) som är näst högst på cypriska UD. Den första timmen satt vi bara och diskuterade museiflytten. Han ville själv faxa till Persson och Kulturutskottet så jag ringde hem och fick nummer. I övrigt blev det föreläsning om Cyperns säkerhetsproblem. Cypern fruktar en invasion från Turkiet (som kan vara på ön inom 3 minuter). Cyprioterna vill federation och fred med lika rättigheter för alla. Fler garantimakter än Turkiet, Storbritannien och Grekland. Säkerheten oxå kopplad till demilitarisering och anslutning till EU. Större press på Turkiet om Cypern får gå med i Unionen. Avgörande är vad FN:s säkerhetsråd (Security Council) beslutar.
På em utflykt till Idalion, som var en mäktig stad under järnåldern. Västra akropolen grävdes ut av SCE som där fann en stor kultplats med bl a den berömda brynjan. Nedanför akropolen har Maria Hadjicosti på Riksantikvarieämbetet funnit en stor byggnad som hon tror kan vara kungapalatset. Palatset har en centralgård omgivet av parallella små rum; bl a flyglar i norr och väster. Många rum har fina golv med ”slabs” och klädda med stuck. I ett rum finns håligheter i marken efter stora förrådskärl (jfr Knossos), i ett annat fann man mängder av skärvor med fenikiska inskriptioner (400-tal f Kr?) skrivna med bläck som kan vara tillverkad av ”färg” (FeO?) från Fe-utvinningen en bit bort. I ett rum fanns bl a mynt med bild av Alexander den Store (från den tid då det sista palatset i Vouni brändes ned). En del rum kan oxå vara verkstäder. Västerut nära palatset hittades en kraftig konstruktion med stora stenar i fyllningen som kan vara en bit av vägen som ledde upp mot palatset från en öppning i stadsmuren. Troligen bodde fenikerna i palatset under större delen av dess existens. De flydde från Idalion då ptolméerna på 3oo-talet f Kr kom från Egypten till Cypern och Idalion. Folk flyttade då från palatsområdet och längre ned på platån där den moderna vägen ligger.
Nedanför palatset ett stort område med mystiska ”rundlar” i markytan. En del av området utgrävt och visar enorma runda håligheter (1-1,5 m i diam.) där pithoi stått. Några håligheter är klädda med runda stenar. Kanske var de ugnar för keramikbränning och kanske ville man reglera temp. genom att hälla vatten på stenarna. Flera forskare har studerat rundlarna men ingen vet. Fynd visar att de bör dateras till ca 1200 f Kr. Maria H funderar på om Idalion kan ha haft egen keramiktillverkning.
Vi besökte även de gamla SCE-grävningarna högst upp på akropolen. Det mesta är igenvuxet men man ser ändå håligheterna i marken och det är lätt att följa den antika stadsmuren som en vit sträng av kalksten runt akropolen. Platsen för Athena-templet (där brynjan och massor av keramik hittades) låg i en sänka i marken nära stadsmuren. Härifrån ser man oxå den andra akropolen (Idalion har 2) där britterna m fl grävde illegalt på 1800-talet (Lang, Palma di Cesnola, Ohnefalsch-Richter - den senare har gjort en teckning av Afrodite-templet då han hittade det). Mängder av fynd (35 000) transporterades till utlandet och lagras på British Museum (i fuktdrypande magasin) och Metropol. i New York. Palma lärde utlänningar hur man illegalt skulle gräva fram de finaste fynden.
Idou Ilie ! (Se Solen!) = Idalion.
Därefter for vi hem till Chrysostomos Paraskevás i den moderna och välmående byn Dali strax intill. P. grävde med SCE i Idalion (som 11-12-åring!) och arbetade sedan i SCE:s ”studio” i Nikosia och därefter på Cypernmuseet i 70(!) år. Ett levande tidsdokument. Kommunen i Dali skall nu uppföra ett museum med fynd från och dokument kring grävningarna.
Vi åt lunch på en trevlig sylta omgiven av granatäppelträd. Huvudrätten var en sällsynt otäck s k kleftiko (inbakat lammkött, här trol. mkt gammal get. Cyperns nationalrätt) som varmhållits i timmar i en rund kupolugn av antik modell. De andra njöt men jag höll mig till sallad och öl.
På hemvägen tvingade den gamle P. ut oss på en leråker för att komma till något som han påstod vara en outgrävd tumulus, dvs gravkulle av orientalisk modell.
Onsdag 30/10
Besök på regeringspartiet General Democratic Rally, dvs president Kleridis parti. Fick intervju med den färgstarke Kyriakos Koushos (ass. secr. general of the party) som är partiets officielle talesman. En mycket frispråkig, kunnig och intelligent man. Vi diskuterade partipolitik, EU, Turkiet och utrikespolitik.
Nästa anhalt var Ministry of Education and Culture och Giorgos Moleskis som är Cultural Officer (ung. statssekreterare). De handlägger alla ärenden i samband med modern litt., konst, musik etc (arrangerade Fotiadis resa till Sthlm och MM!). Beviljar stipendier och anslag, arrangerar festivaler och utställningar. Moleskis var mkt charmerande och gav oss böcker han skrivit, bla en bok om och med cyprisk poesi på cyprisk dialekt som snart är ett dött språk enligt honom. Vi diskuterade de olika departementens arbetsområden och varför t ex Department of Antiquities (Riksantikvarieämbetet och Cyprus Museum) lyder under Kommuntikationsdep. Han hade varit i Sverige under studietiden och hade livliga minnen av svenska bastubad med damer. Han blev oerhört lycklig över vår cypern-affisch.
Träffade oxå vice kulturminister Stelios Hadjistillís som var desto tråkigare.
Därefter otroligt intressant besök på Cultural Foundation Archbishop Makarios III, ett forskningsinstitut och biblliotek som inkluderar det enorma Faneromeni-biblioteket (Cyperns största, räddades till Kykko-klostret under kriget -74) och Makarios-stiftelsens dito. Chefen där är Dr Andreas Vitti, en oerhört trevlig, kunnig och intresserad ung man. Han förevisade samlingarna som mest bestod av religiös litt., men även arkeologi. Ur ett smalt skåp ryckte han plötsligt ut en stor pergamentrulle som var slarvigt lagad med ful tape. Han bredde ut rullen på golvet och förklarade att rullen var ett dokument som beseglade Ottomanernas överhöghet över Cypern 1571 då de övertog Cypern från Venedig!!! Vacker skriftrulle med arabiska tecken. Han visade oss flera rullar från 1700-talet med arabiska skrivtecken. (Vår arkivansvariga Inga-Britt hade inte överlevt den förevisningen.)
I övrigt hyste biblioteket ett enormt tidningsarkiv med tidningar från 1880-talet och fram till innevarande månad. Allt var välordnat och inredningen fräsch och dammfri. Datoriserad registrering och avancerad mikrofilm- och scannerutrustning. Ingen kan tvivla på att kyrkan är den rikaste institutionen även på Cypern.
Sedan flott lunch på Date Club med PIO:s chef Eleonora Gavrielides (PIO Lefkosia, tel.446 585). Vi trodde det var en klubb där man hade ”dates” men det hela handlade i stället om dadlar! Eleonora var en mkt trevlig dam. Närvarande var även en svensk journalist, Eva Boss, som bott på ön i 6 år och var mkt kunnig.
Em ledig eftersom ex-president Spyros Kyprianou inställt mötet. Vandrade i Laikí Yitoniá som är Lefkosias Gamla Sta´n. Hittade Omeriyeh Moskén som verkar vara inbyggd i en mkt äldre katolsk kyrka av gotiskt snitt. Vacker och välskött. Visar att grekcyp. vårdar de ottomanska monumenten. Utanför satt fet cypriot som med grötig dialekt röt åt mig att ta av skorna innan jag trädde in i mosken som oxå hyste mängder av koranböcker o a dokument. Promenerade längs Green Line, denna sorgliga gräns som delar Lefkosia sedan 1964 och hela ön sedan 1974. Namnet kommer av den gröna linje som en brittisk officer drog upp med penna på en karta - nat.vis utan att från någon cypriot. Verkstäder och kaféer ligger nära linjen och på jämna mellanrum finns vaktposteringar med värnpliktiga tonåringar som vaktar gränsen. Bakom dem en skräpig buffertzon och ett 100-tal meter längre bort den turkiska flaggan som är ständigt närvarande. Situationen känns absurd och sjuk. Obegripligt att ”utomstående” inte förstår hur förnedrande det är att vara bortjagad från sitt hem och att vara ockuperad sedan 22 år. Utan att någon agerar. Men det är ju alltid bekvämast att stå på samma sida som de som har makten.
Försökte smita upp i ett sönderskjutet hus utan vakt för att bättre se turksidan och fota, men blev tillbakaropad av ung vakt. Han hotade med att turkiska soldater numer har order att skjuta allt okänt som rör sig och att de måste skjuta för att döda - nya regler från i år.
Torsdag 31/10
Kl.8 hos Dr Sofronis Eteocleous, Economic Director på Finansdep., som redogjorde för Cyperns ekonomi, BNP, statsskuld, underskott etc. Man kan konstatera att ekonomin efter omständigheterna är lysande - hur grekcyp trots krig och ockupation arbetat hårt och på rekordtid satt ekonomin på fötter. Låg kriminalitet och hög personlig säkerhet. Som väntat är man alltför beroenda av turism - 21% av BNP är inkomster av turism (2 200 000 turister 1995). Endast 4,9%av BNP kommer från jordbruket. Endast 8% moms på ön (VAT). Man har ingen moms på mat, barnkläder, hälsovård mm. Låg förmögenhetsskatt. Många ägnar sig åt deltidsjordbruk. Småindustrin på fall pga ökande löner. På ön lever 645 000 grekcyp, inklus. alla gästarbetare från sydostasien, öststaterna etc. vilka utgör 10% av befolkningen.
Jag frågade om den inhemska maffian som det talades mkt om på TV och i tidningar. Han menade då att den är koncentrerad till Limassol som är en hamnstad med många invandrare. Det finns en organiserad maffia som handlar med narkotika och ett visst organiserat mördande maffiorna emellan. Många ryssar inblandade. I dagarna hade en domare varit nära att bli dödad i ett bombattentat i Limassol (efter sicilianskt mönster).
Cypern är annars värd all beundran för sin eonomiska stabilitet och är ju det enda land i Europa, jämte Luxembourg, som uppfyller konvergenskraven för ett inträde i EMU.
Nästa besök var på det cypriotiska kommunistpartiets AKEL huvudkontor. Dess ansvarige heter Andros Kyprianou (head of International Dep. of AKEL) och är eg. lärare på öns KTH. Jag hade stora problem att koncentrera mig för karl’n var väldigt vacker. Han bar en slips full av får för att ge eftertryck åt elakt förtal som säger att kommunisterna är får som följer sin ledare. Andros berättade om partiets roll i cypernfrågan - att partiet fordom varit mkt starkt och att västmakterna fruktade att Cypern skulle bli Medelhavets Kuba (en aning löjligt om man betänker hur liten ön är!). En av huvudorsakerna till att USA och britterna uppmuntrade den turkiska invasionen av Cypern.
Alla partier verkar helt eniga om stora drag i hur landets politik bör föras - endast skillnader i hur man skall hantera cypernproblemet, dvs ockupationen av norra Cypern. President Kleridis vill ha NATO-styrkor på ön, medan AKEL önskar FN-baserade trupper. Alla partier vill ha självständighet och federation, utom ett litet parti på extrem högerkant som ännu vill enosis (förening) med Grekland (”New Horizont”). Människor som kämpade för enosis på 70-talet och var ansvariga för flera mord av både grek- och turkcyp, sitter ännu på ledande poster i samhället. Efter känt mönster i andra länder, t ex Grekland.
AKEL ogillar oxå att regeringspartiet vill privatisera vitala och lönsamma delar av marknaden såsom det cypr. elverket. (det fria Cypern försörjer f ö den ockuperade delen med el utan att få något i ersättning).
Vi lämnade den vackre med fårslipsen och for till en ännu mer imponerande man som bar blå slips med foxterriers. Ett oförglömligt möte med Lellos Demetriades, borgmästare i Lefkosia. Ett oerhört vackert tjänsterum med marmor och kristallkronor. Stadshuset och ämbetet har funnits sedan 1881. Demetriades har suttit länge och vill avgå men tillåts inte då hans enorma popularitet och kompetens anses så viktig för stabiliteten i området.
Han redogjorde för stadens ”Masterplan” som innebär en reglering av stadens utseende och en restaurering av Gamla Sta’n på bägge sidor om Green Line! Man samarbetar alltså med turkcyp för att staden skall ha ett homogent utseende efter det att konflikten avslutats och buffertzonen försvunnit. Projektet bekostas av EU.
Borgmästaren är en karismatisk person med ett intressant förflutet såsom medlem av parlamentet under de 10 första åren av Cyperns ”självständighet”. Eftersom han alltid velat en federation och förhållit sig politiskt neutral, har han varit utsatt för flera mordförsök både från grekiskt och turkiskt håll.
Fredag 1/11
Besök hos Free Democrats som är ett socialliberalt parti. Träffade dess talesman, Costakis Antoniou, en synbarligen tråkig och lågmäld figur men som hade mycket intressant att berätta. Han redogjorde för Cyperns politiska utveckling efter ”självständigheten” 1960 och svårigheterna att regera med en författning som var helt utformad av britterna utan hänsyn till praktiska behov. Fredlig samexistens på ön innan britterna splittrade folken (redn 1920/30-tal). 1974 fanns på ön 120 000 turkcyp. Nu finns färre än 50 000. Viktigt med federation och fred innan alla turkcyp försvinner. De turkiska immigranter som nu intagit norra ön röstar förstås alla på Denktasch eftersom de fått så många förmåner av honom - alltså kontrollerar han dem.
Vi diskuterade EU-frågor och Maastricht. Tyvärr kunde han ingen engelska så jag var tvungen att tolka. Just denna morgon hade jag dessutom huvudvärk efter en glad kväll så allt blev en aning ostrukturerat.
Trötta på politiker vandrade vi till den sista intervjun med Panos Hadjiyannis, EDEK:s (socialisterna) internationelle sekr. Mkt intressant samtal som borde varit längre. Vi diskuterade möjligheten att lösa cypernproblemet genom EU. P.H. sade att socialisterna är det största partiet i EU-parlamentet och därmed finns det hopp att påverka Turkiet. Folk i EU är sura på Ciller eftersom hon nu samregerar med Erbakan. EU hjälpte henne att få in Turkiet i EU:s tullunion mot att hon sklle hålla fundamentalisterna i Turkiet på avstånd. Pauline Green är socialisternas ledare i Parlamentet och Cyperns starkaste stöd. Cyperns hoppas vidare på labour-regering i Storbritannien då man kan börja en diskussion om cyprisk federation. Med tories är det omöjligt. Deras klassiska ”divide and rule”-politik är ju välkänd. EDEK tror att Turkiet vill återuppliva det gamla ottomanska väldet där Cypern förstås oxå ingår. Denktasch vill bli pascha, vilket man lätt kan föreställa sig.
Överlag var politikerna väldigt självkritiska och ganska ödmjuka i sin inställning till turkcyp. Man var medveten om fel begångna av grekcyp och tyckte att ”vi har oss själva att skylla”. Förutsättningarna för fred nu skulle vara bra om inte Turkiet motsatte sig alla försök till kompromiss.
Jag hade tidigt lagt in önskemål om egna uppdrag för museets räkning, men dessa hade på något sätt glömts bort. Försvårades oxå av att alla statliga verk stänger vid 2-tiden, utom en dag/vecka. Jag ville besöka Makarios-stiftelsens bildarkiv för att undersöka om där verkligen fanns 10 000 foton från de gamla SCE-grävningarna. När jag äntligen telefonledes fann arkivet (som ligger i stadsdelen Prokopius) och talade med min gamla kontakt Stelios Perdikkis, så visste han inget om detta. Trots att jag i Sverige har flera brev som dokumenterar att där finns foton. I stället hade Stelios en upprörd utläggning om museiflytten - undrar hur han fått veta.
For sedan till Kulturdep. för att leta i de ”arkeologiska arkiven” från SCE-grävningarnas tid. Hade på Makarios-stiftelsen fått höra att Britterna snodde åt sig massor av föremål vid uppdelningen av SCE-fynden 1931. Arkiven fanns inte där och efter mkt ringande fick jag veta att de nog var på Justitiedepartementet och att det är nästan omöjligt att få ta del av dokument som handlar om britternas agerande på Cypern. Man är oerhört rädd att stöta sig med britterna och lämnar inte ut uppgifter som kan uppfattas negativt.
Frustrerad över motgångarna besökte jag åter Makarios-biblioteket och studerade gamla tidningar från 1800-talet med artiklar om ”utgrävningar”. Besökte även en ikon-utställning i det nya byzantinska museet. Fick ffg se de underbara s k Kanakariá-mosaikerna som tillhör de äldsta kyrkliga konstverken i världen- 600-tal e Kr. De hackades ned från en liten kyrka på det ockuperade Cypern i Karpassos och fördes till USA via Turkiet. Där såldes de för några miljoner till en privat konsthandlare. Getty-museet slog larm och en rättegång startade för att Cypern skulle återfå sina mosaiker. Efter flera år fastslog Haag-domstolen att mosaikerna skulle återlämnas. Nu satt de där i museet och blev för mig som en uppenbarelse. Vackra, vemodiga helgonansikten som storögt undrade över sitt och Cyperns öde. 6 mkt små mosaiker är räddade. Resten av kyrkans utsmyckning är förstörda/försvunna.
Söndag 3/11
Äntligen utflykt. Besökte byn Potamiá som hyser både grek- och turkcyp. Mötte en turkcyp dam som grät och bad oss hjälpa - hon har inte sett sina söner sedan 1964. Vi stod länge och talade på bygatan med henne och grekcyp man. Ibrahim Aziz dök oxå upp - karismatisk turkcyp författare, univ.lärare och kändis. Känd förespråkare för federation och negativ till både turk- och grekcyp. Alla berättade att Denktasch aldrig tillåtit kontakt över gränsen för turkcyp. Han vill ha en delning och ”bevisa” att folken ej kan leva samman. Endast hans sympatisörer tillåts åka över. Många intellektuella av båda grupperna har blivit mördade då de offentligt kritiserat Denktasch och önskat federation. Oftast mördas de av de s k ”Grå Vargarna” som är en nynazistisk terrororganis. stationerad i Turkiet och regimens inofficiella hjälpmedel. De senaste morden anses ha iscensatts av Denktasch för att bevisa att turk- och grekcyp ej kan leva ihop. Trots att de vill.
Ibrahim ville visa oss en fantastisk ruin nära byn - Caterina Cornaros sommarresidens från 1500-talet. Hon var den sista drottningen av Venedig och flydde till Italien då den ottomanske härskaren tog över. Ruinen var mkt vacker men helt förfallen. Cypr. Raä saknar helt pengar.
Vi fortsatte mot Derynia där sommarens mest uppmärksammade dödsskjutning ägt rum, då en 24-årig grekcyp klättrat upp i en flaggstång för att riva ned den turkiska flaggan. Han var obeväpnad och i sällskap av FN-folk. Han sköts ihjäl med 5 skott av turkisk polis eller Grå Vargar. Vi tittade i kikare över den ockuperade delen och såg barrikader med taggtråd. Blommor och plakat
Den totala kontrasten kom vid den berömda badstranden i Fig Tree Bay där turisterna ligger som sillar och svettas i solen. Självfallet totalt ignoranta om vad som händer några km längre norrut. Vi badade oxå och det var nog resans höjdpunkt. Att sola och bada i november. Fortsatte till en ljuvlig fiskrestaurang vid en liten fiskehamn och åt nydödad fisk. Obeskrivligt.
M-L Winbladh
vens et splendor in circuitu eius et de medio eius quasi species electri id est de medio ignis et ex medio eorum pinnis eorum in quattuor partibus et facies et facies autem bovis a sinistris ipsorum quattuor et facies aquilae ipsorum quattuor et facies eorum et pinnae eorum extentae desuper duae pinnae singulorum iungebantur et duae tegebant corpora eorum et unumquodque coram facie sua ambulabat ubi erat impetus spiritus illuc gradiebantur nec revertebantur cum ambularent et similitudo animalium aspectus eorum quasi carbonum ignis ardentium et quasi aspectus lampadarum haec erat visio discurrens in medio animalium splendor ignis et de igne fulgor egrediens et animalia ibant et revertebantur in similitudinem fulguris coruscantis cumque aspicerem animalia apparuit rota.