En del av Cypernsamlingarna i museets gamla magasin.
Medelhavsmuseet hyser världens största samlingar av cyprisk skulptur och keramik, näst efter Cypernmuseet i Nikosia. Det är en unik samling föremål, främst genom sin uttryckskraft och originalitet, men även för att de kommer från utgrävningar. Det betyder att vi exakt vet varifrån de kommer och hur gamla de är. De cypriska föremålen (skulptur, keramik, vapen och verktyg i koppar och brons, smycken i guld, glas mm) hittades i gravar och på tempelplatser, utforskade av svenska arkeologer 1927-31. Detta var i sig en viktig insats då det var första gången någon grävde på Cypern med seriösa avsikter och vetenskaplig kompetens. Ön hade tidigare varit helt utlämnad åt sk rovgrävare vilka enbart var intresserade att hitta praktföremål till försäljning utomlands.
Skadad präst från Ajia Irini
Omständigheterna gjorde att jag från min allra första tid på museet blev djupt engagerad i klimatfrågor och föremålsvård. Min första runda i magasinen 1971 tillsammans med konservator uppdagade stora skador och försummade föremål. Arbetet med detta pågår ännu (enbart Cypernsamlingarna som jag ansvarade för, innefattar 12 000 föremål).
Från 1971 har jag nära samarbetat med konservatorer och klimatfolk för att förebygga och åtgärda skador. Inte för att det intresserade mig mer än forskning, utan för att rädda föremål. Jag skaffade klimatutrustning i samarbete med SMHU, mätare mm till museet och försökte sprida info om denna problematik. Det dröjde decennier innan begreppet relativ luftfuktighet och klimat blev accepterade begrepp inom museivärlden, dvs utanför konservatorernas specialiserade krets.
Mitt arbete på museet inkluderade flera områden.
1. Samlingsansvar för drygt 12 000 föremål, 5000 lådor med skärvor och andra fragmen samt ett hundratal flyttkartonger med fragmentariska statyer mm från de svenska grävningarna på Cypern. Dessa fick ständigt besök av utländska och svenska forskare. Jag organiserade vård och bevarande av dessa mängder, vilket innebar mycket magasinsarbete av praktisk natur som ofta var besvärligt pga av den ständiga lokalbristen.
2. Utställningar. Har ansvarat för ett fåtal större utställningar, varav en med icke-cypriskt innehåll. Jag utarbetade allt från synopsis och katalog till att anställa guider och göra egna visningar.
3. Utåtriktat. Har under en tidigare period haft mycket visningar och föredrag, även i ämnen som är icke-cypriska. Ansvarade för en viktig del av museets satsning på invandrare och organiserade grekiska och cypriska kulturdagar på museet.
5. Expertrollen. Eftersom jag ensam på museet inriktade mig på Cypern under 30 år fick jag ofta expertuppdrag. Jag ansvarade även för inköp av cypriska nyförvärv till museet.
6. Cypernsamlingarnas stora betydelse och popularitet medförde en omfattande korrespondes med forskare, bokförlag m m (mest utländska) som önskade info och bilder om föremål. Ofta kom även studenter som önskade ämnen till sina uppsatser, och ibland även handledning.
7. Jag ritade och färdigställde vår cypriska basutställning som stod öppen för besökare 1989-2004. Jag utformade huvuddragen i utställningen, valde föremål och sammanställde all info, även på engelska. Ett viktigt inslag här var att organisera ett lämpligt mikroklimat i montrarna för att bevara de känsliga föremålen från Cypern.
Under mina första 20 år på museet var jag till stor del ansvarig även för de grekisk-romerska samlingarna.